Sverige och Förintelsen

Vad visste befolkningen i Sverige om förföljelserna av judarna? Vad gjorde de för att hjälpa? Vilka kompromisser gjorde de och av vilka skäl? Hur fria var de att handla? Och hur påverkades vårt handlande av hur det gick för Nazityskland under kriget? Det har gått mer än 75 år sedan andra världskriget slut. Då lägren befriades och världen fick se vidden av nazisternas systematiska folkmord på sex miljoner judar. Det som kallas Förintelsen.

Introduktionsfilm till tidslinjen

Introduktionsfilm 1933 – augusti 1939

1933-02-03
"Herr Hitler är en förolämpning"

En anti-nazistisk artikel, skriven av Torgny Segerstedt, publiceras i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT). Artikeln avslutas med orden ”Herr Hitler är en förolämpning”. Fram till 1945 skulle Torgny Segerstedt skriva ca 5000 artiklar mot nazismen och för demokratin.

Hermann Göring och Adolf Hitler

1933-02-07
Göring protesterar

I ett telegram till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning protesterar den högt uppsatte tyska nazisten Hermann Göring mot Torgny Segerstedts artikel, som innehöll meningen ”Herr Hitler är en förolämpning”, från den 3 februari 1933.   

1933-04-01
Ariseringar

Uniformerade nazister vaktar utanför judiska butiker och företag över hela Tyskland. Det är starten på en landsomfattande kampanj med ett tydligt syfte – att hindra kunder från att handla av judar. Kampanjen sker på order av nazisterna, som bara några månader tidigare vunnit makten.

Nazisterna nöjer sig inte med att genomdriva bojkott av judiska butiker och företag i Tyskland. Bojkotten gäller också utländska företag som handlar med Tyskland och som har judiska ägare, anställda eller styrelsemedlemmar. Det drabbar också de svenska företag som ägs av judar.

Film: Om ariseringar

1933-04-01
Inresetillstånd för 10 judar

Den svenske veterinären och sionisten Emil Glück lyckas att på eget initiativ få Socialstyrelsen att godkänna att 10 judiska ungdomar från Tyskland ska beviljas inresetillstånd till Sverige. Den så kallade Chaluz-kvoten.

1933-04-20
Omröstning om asyl för judiska flyktingar i riksdagen

Den kommunistiske riksdagsmannen Ture Nerman begär att få ställa en interpellation (fråga) till ecklesiastikminister Arthur Engberg om det är möjligt att ge judiska forskare och konstnärer asyl.

Debatten som följer i första kammaren handlar om Sveriges ansvar eller avsaknad av ansvar för de förföljda människorna i Tyskland och om Sverige ska lägga sig i andra staters inre angelägenheter.

Film: Romer stoppades vid gränsen

1933-04-24
Kristet upprop mot antisemitism

I Dagens Nyheter publiceras ett upprop mot antisemitism undertecknat av 62 olika representanter för svenska kristna.
Det förekommer dock inte några officiella protester från kyrkans sida i samband med nazisternas makttillträde 1933 eller längre fram när Nürnberglagarna presenteras 1935.

1933-05-09
Upprop i mosaiska församlingen i Stockholm

I ett upprop den 9 maj vädjar den mosaiska församlingens hjälpkommitté i Stockholm om ekonomiskt stöd för att kunna hjälpa de tyska judarna i deras fruktansvärda läge. I november gör församlingen ett andra upprop för att samla in pengar igen.

Film: Om antisemitism och Isaac Grünewald

Film: Inga Gottfarb om att hjälpa flyktingar

1933-05-10
Anti-nazisten Karl Gerhard

Karl Gerhards första revy där han protesterar mot nazismen ”Oss greker emellan”, har premiär på Folkan i Stockholm. Karl Gerhard fortsätter sitt arbeta mot nazismen under hela trettiotalet.

Porträttbild Karl Gerhard

Karl Gerhard

1933-05-21
Skrämmande rapporter från Tyskland

Författaren och journalisten Gustaf Hellström reser i maj 1933 till Tyskland och skriver efter det en kritisk artikelserie i Dagens Nyheter. Han försöker där skildra de viktigaste dragen i den tyska utvecklingen ”Från Hitlerkupp till tysk folkenighet” och en av artiklarna ägnas helt åt judeförföljelserna.

1933-09-23
Besök från Zentralausschuss

Doktor Tietz, ledare för ”Zentralausschuss für Hilfe und Aufbau der deutsche Juden”, som fungerar som det övergripande hjälporganet för samtliga judiska sammanslutningar i Tyskland besöker den mosaiska församlingen i Stockholm för att redogöra för situationen i Tyskland och diskutera en lämplig inriktning av det svensk-judiska hjälparbetet.

1934-01-03
Mordattentat på ung nazist

Wiklundattentatet som senare kom att kallas Wiklundskandalen. En av Birger Furugårds nazister iscensätter ett falskt mordattentat och låter sig beskjutas av partikamrater. Han polisanmäler saken och utpekar ett par möjliga attentatsmän som tas in för förhör innan det en månad senare uppdagas att alltihop är påhittat. Wiklundskandalen drar ett löjets skimmer över de svenska nazisterna och särskilt över Furugårdsfalangen som därefter av många kallas för Wiklundarna.

1934-05-01
Kristinehovskvoten

I maj 1934 etableras den så kallade Kristinehovskvoten. Kvoten omfattar först 40, men utökas snart till 100 platser på en skola, Landschulheim Kristinehov, i Löberöd i Skåne för barn i skolåldern. Internatskolan grundas och drivs av det tysk-judiska paret Ludwig och Lotte Posener.

Film: Tyskar i Stockholm

1934-05-21
Nazifanor på Kungsgatan i Stockholm

I samband med Sveriges Nationalsocialistiska Partis riksmöte i Stockholm arrangeras ”ett nationalsocialistiskt frihetståg” i Stockholm. Riksmötet samlar partiaktiva från hela landet och ändå är det inte mer än fem-sex hundra personer som tågar Kungsgatan fram på Annandag pingst 1934. Ett par år senare lägger ledaren Birger Furugård efter stora motgångar ner sitt parti.

Film: CH Hermansson om nazism

1935-05-14
Rudolf Hess talar på Grand Hotell

Den tyska nazisten Rudolf Hess, som vid denna tid betraktas som Hitlers kronprins, bjuds in till Sverige av svensk-tyska föreningen. Den 14 maj 1935 talar han i Vinterträdgården på Grand hotell i Stockholm. Under kvällen visas också Leni Riefenstahls propagandafilm ”Viljans triumf”.

Porträttbild Rudolf Hess

Rudolf Hess

1935-07-15
Svensk film leder till pogromer i Berlin

Den svenska filmen ”Pettersson & Bendel” är den först utländska film som av de tyska nazisterna bedöms som ”statspolitiskt värdefull”. Den hade premiär i Stockholm i augusti 1933. I samband med visningen i Berlin i september 1935 genomförs förföljelse av judar på gator, kaféer och restauranger. I Stockholmstidningen kan man dagen efter läsa: ”Gatan genljöd av rop och skrik. Ångestfyllda människor flydde i skräck och fasa, förföljda av en hord av män och kvinnor med nazistemblem och nazistband om armen. Det var resultatet av de nazistiska tidningarnas upphetsande artiklar mot judarna.”

Filmaffisch

1935-09-26
De judiska församlingarna vänder sig till NF

Föreståndarna för de judiska församlingarna i Sverige skickar ett telegram till Nationernas Förbund i Genève. Syftet är att få det internationella samfundet att reagera mot Nürnberglagarna.

1935-11-01
Upprop från mosaiska församlingen i Stockholm

I ett upprop från mosaiska församlingen i Stockholm understryks att ”den katastrof som hemsökt Tysklands judar, under de senaste månaderna är så fruktansvärd, att den kan anses såsom en av de svåraste massolyckor som någonsin drabbat judendomen.”

Enligt uppropet ska de insamlade medlen främst användas för att hjälpa flyktingar som redan befinner sig i Sverige. I uppropet uttalas också en förhoppning att givarna i detta läge ska gå med på ett slags frivillig självbeskattning, baserad på inkomsten.

 

Nedan är bilder som visar olika insamlingar till flyktingar.

1936-01-11
Tyska nazister utvisas

Den 11 januari 1936 invigs det påkostade ”Deutscher Kolonie-Heim” – Tyska kolonihemmet på Sveavägen 29 som ett tyskt och nazistiskt centrum i Stockholm. Ledaren Heinz Bartels och hans närmaste män går hårt fram och varnas flera gånger av svenska myndigheter för sina hotfulla utspel. Till slut vägrar svenska myndigheter att förlänga deras uppehållstillstånd och de tvingas lämna landet.

1936-07-29
Bojkotta OS!

När OS 1936 ska arrangeras av Nazityskland anser många att Sverige borde bojkotta OS. När Sverige trots allt väljer att delta försöker motståndarna informera de svenska deltagarna om situationen i Tyskland. Vid den stora avresan med tåg mot Berlin får alla OS-deltagare varsitt kuvert med ett kort brev och en karta där bland annat alla koncentrationsläger i Tyskland finns utmärkta.

1936-09-20
Dåliga valresultat för nazisterna

Den nazistiska rörelsen är under hela trettiotalet splittrad i olika grupper som slåss om väljarna. I riksdagsvalet 1936 får de nazistiska partierna tillsammans mindre än 2 % av rösterna och därmed ingen representation i Riksdagen.

1936-11-01
Kibbutz Svartingstorp

I november 1936 flyttar ett fyrtiotal judiska ungdomar från Tyskland, som har beviljats inresa till Sverige genom den så kallade chaluz-kvoten in på en kibbutz i Skåne i väntan på ett invandringstillstånd till Palestina. Eli Heckscher, initiativtagare, anser att Svartingstorp är en lantbruksskola, som ska vara öppen för alla med den enda begränsningen att personerna skulle tillhöra den judiska religiösa gemenskapen. En inskränkning till sionister betraktades som intolerant. Resultatet blir att flera konflikter uppstår mellan de sionistiska ungdomarna och icke-sionistiska ungdomar på gården samt mellan agronomen som utsetts av Stiftelsen för att leda utbildningen. Detta innebär stora konflikter och till slut fattar stiftelsen som driver gården ett beslut att sälja gården.

I augusti 1940 säljs gården. De chaluzim som har bott och arbetat på Svartingstorp förflyttas till andra arbetsplatser, till olika bönder i Skåne.

1937-12-16
Beskow håller radioföredraget "De landsflyktiga"

Författaren och teologen Natanael Beskow håller ett radioföredrag om flyktingarnas situation. Beskow menar att det är meningslöst prat att kalla flyktingproblemet olösligt. Han menar att genom gemensamt ansvar och samfälld generositet kan problemet lösas och flyktingarna få tillbaka sina mänskliga rättigheter och plats i den mänskliga gemenskapen.

Natanael Beskow

1938-01-01
Ny utlänningslag

1937 års utlänningslag träder i kraft. Den nya lagen innebär bland annat att kraven på pass och visering detaljredovisas. I lagen utvidgas även definitionen av politisk flykting, vilket medför att Sverige inte kan utvisa en person som har flytt av politiska orsaker. Politiska flyktingar ska beredas en trygg rättsställning i Sverige. UD, Socialstyrelsen och utlänningsnämnden tolkar den nya lagen negativt för de judiska flyktingarna och fastslår att personer som flyr sitt land på grund av sin ras eller för att de inskränkts i sina försörjningsmöjligheter eller känner vantrevnad inte ska betraktas som politiska flyktingar.

1938-04-22
Viseringstvång för österrikiska medborgare

Den svenska regeringen utfärdar viseringstvång för österrikiska medborgare som vill resa in i Sverige, eftersom man fruktar en stor emigration av flyktingar därifrån efter det nazistiska maktövertagandet.

1938-09-09
System för visering av tyska medborgare

Samtliga svenska passkontroller, svenska beskickningar och viseringsberättigade konsulat får nya instruktioner. Det så kallade ”gränsrekommendationssystemet, för visering av tyska medborgare.” Systemet syftar till att behålla den goda relationen till sådana tyskar som inte omfattas av de nazistiska raslagarna, så kallade ”ariska” tyskar.

Det offentliga meddelandet innebär att den utlänning som kan misstänkas för att lämna sitt land, ska avvisas vid gränsen. Detta drabbar särskilt judarna som enligt lagen i Nazityskland inte får utresetillstånd om de har för avsikt att återvända.

1938-10-27

Nazisterna inför J-märkta pass i Tyskland. Samtliga passkontroller i Sverige informeras i ett hemligt cirkulär i slutet av oktober om att innehavare av J-stämplat pass är att betrakta som judiska emigranter.

1938-11-10
Fler flyktingar efter Novemberpogromen

Rapporterna från Novemberpogromen chockerar många svenskar och under ett par månader tas fler flyktingar än vanligt emot. Av 1748 tyskar som söker om inresa till Sverige avslås 839 ansökningar. Många av dessa flyktingar dog senare i de tyska koncentrationslägren.

Brinnande synagoga i Frankfurt, Novemberpogromen 1938

Film: Om flyktingpolitiken

1938-11-25
Uppgifter om "folkras" krävs vid visering

Svenska viseringsmyndigheter utomlands informeras om att de på ett särskilt formulär ska inkräva uppgifter om den sökandes folkras.

Film: CH Hermansson om ras

1938-11-26
Transitokvoten och barnkvoten

Efter Novemberpogromen väcks tanken inom de mosaiska församlingarna i Sverige att starta en barnhjälpsaktion för att rädda tysk-judiska barn till Sverige. Församlingens hjälpkommitté i Stockholm.

Film: Inga Gottfarb – hämtar flyktingbarn

Film: Inga Gottfarb – om barntransporten

1938-12-08
Utrikesministern talar mot arisering

Utrikesminister Richard Sandler håller ett tal i Göteborg där han manar till motstånd mot Tysklands ariseringskrav.

Richard Sandler

1939-01-16
Utökade kvoter

I mitten av januari anhåller den mosaiska församlingens hjälpkommitté i Stockholm till Socialstyrelsen om utökade kvoter. Hjälpkommittén ansöker om tillfällig vistelse i landet för 300 barn under 16 år, barnkvoten, och för 150 vuxna transitokvoten.

1939-01-18
Opinionsmöte mot "judeinvasionen"

Svenska Småföretagares Riksförbund anordnar ett opinionsmöte mot ”judeinvasionen”. På mötet antas en resolution som kräver skärpt invandringskontroll. Resolutionen överlämnas till statsministern.

1939-02-02
Göring får medalj av Gustav V

Den svenska regeringen har svårt att hitta en balans i relationen till Tyskland. Den tyska nazisten Herman Göring erbjuder sig 1938 att skänka ett ambulansflygplan till Sverige men regeringen tackar nej trots att behovet är stort. Det gör Göring och hela den tyska ledningen mycket upprörd. För att blidka den tyska ledningen belönar man Göring med en medalj.

Arvprins Gustaf Adolf, Hermann Göring och Kung Gustaf V

Film: Om Kung Gustav V och relationen till Tyskland

1939-02-10
Kungörelse om utlänningsräkning

En kungörelse utfärdas som innebär att samtliga utlänningar som tiden mellan den 10 och 17 februari 1939 är bosatta i Sverige är skyldiga att anmäla sig hos polisen och fylla i flera uppgifter på ett särskilt formulär, däribland religionstillhörighet och om fadern eller modern är judar.

1939-02-10
Socialstyrelsens utlänningsräkning

För att lugna den svenska opinionen genomför Socialstyrelsen en utlänningsräkning mellan den 10 och 18 februari 1939. Resultatet visar att 23 722 utlänningar vistas i Sverige och av dessa var 2 810 flyktingar,
varav 2 029 var judar.

1939-02-17
Studentmöten mot (judisk) invandring

Den 17 februari anordnar studentkåren i Uppsala ett möte för att diskutera flyktingfrågan. Med röstsiffrorna 548 mot 349 antar studenterna en resolution mot invandringen.
Fem dagar senare antar medicinska föreningen i Stockholm med röstsiffrorna 263 mot 18 en protestskrivelse mot ett förslag att låta tio landsflyktiga läkare få arbeta i Sverige.

Den 6 mars ansluter sig studenterna i Lund med 731 röster mot 357 till Uppsalastudenternas resolution mot invandring från den 17 februari. I Lund lägger man också till att ”Vilja vi emellertid framhålla, att en invandring som medför att främmande element upptagas i vårt folk framstår för oss såsom skadlig och inför framtiden oförsvarbar”.

1939-02-22
Flyktingdebatt i riksdagen

Riksdagen samlas för att diskutera statliga bidrag tillflyktingars uppehälle och yrkesutbildning. Debatten kommer att handla om Sveriges allmänna hållning i flyktingfrågan. Gentemot en antisemitisk talare i andra kammaren förklarar högerledaren Gösta Bagge: ”Antisemitismen är en olycka för ett land. Det är en andlig pest, som man i ett sunt land måste värja sig emot.”

1939-03-12
”Ut med blondinerna”

Den 12 mars 1939 utkom Olle Hedberg med boken ”Ut med blondinerna – En sann berättelse ur livet” I boken försöker han diskutera de psykologiska förklaringarna till judeförföljelserna i Tyskland. Han har förlagt handlingen till det påhittade landet ”Salinie” där minoriteten som förföljs inte kallas judar utan blondiner.

1939-05-17
Sverige tackar nej till anti-angreppspakt

Sverige tackar nej till Tysklands erbjudande om en antiangrepps-pakt. Även Finland och Norge nekar medan det hårt pressade Danmark säger ja.

1939-06-15
Nämnden för statens flyktinghjälp

Nämnden för statens flyktinghjälp instiftas som ett organ för fördelning av statliga medel till bidrag för flyktingars uppehälle.

1939-07-03
Flyktingar från f.d. Tjeckoslovakien

Vid en statsrådsberedning beslutas att omkring 100 flyktingar från före detta Tjeckoslovakien, som vistas i läger i Polen, ska få inresetillstånd till Sverige. Urvalet av dessa flyktingar visar några speciella drag. Klart är att man vill undvika judiska flyktingar.

Introduktionsfilm september 1939 – augusti 1941

1939-09-01
Neutralitetsförklaring

Svenska regeringen utfärdar följande kungörelse: ”K. Maj:t har funnit gott förklara, att under det krig som utbrutit mellan Polen och Tyska riket, Sverige skall iakttaga fullständig neutralitet”.

Statsminister Per-Albin Hansson håller samma dag ett tal i radion där han bland annat understryker neutraliteten.

Film: Statsminister Per Albins tal i radion

1939-09-02
Warszawa-svenskarna

När Polen ockuperas i september 1939 och delas mellan Tyskland och Sovjetunionen finns sedan länge flera svenska storföretag i landet, bland andra Svenska Tändsticksföretaget, LM Ericsson och Asea. De svenska affärsmän som arbetar där evakueras, men återvänder snart till ett svårt krigsskadat Polen. De gör affärer med ockupationsmakten, men ogillar dess brutalitet. Redan under de första krigsåren börjar de hjälpa motståndsrörelsen. De blir hemliga kurirer och kommer så småningom att kallas ”Warszawasvenskarna”.

Film: Om Warszawa-svenskarna

1939-09-03
Ny neutralitetsförklaring

Svenska regeringen gör ett tillägg till den tidigare neutralitetsförklaringen angående kriget mellan Polen och Tyska riket och klarlägger att: ”Rörande Sveriges neutralitet gäller denna även i förhållandet till andra i kriget deltagande länder.”

1939-09-05
Viseringstvång

Pass- och viseringstvång införs för samtliga utlänningar utom nordiska medborgare.

1939-09-18 och 1939-10-18
Nordiska ministermöten

Stats- och utrikesministrarna från Danmark, Finland, Norge, Sverige samt Islands sändebud i Danmark träffas i Köpenhamn den 18 september för att diskutera ländernas förhållande till samarbete med varandra. Dessutom ska de nordiska länderna samarbeta i så stor utsträckning som möjligt för att minska svårigheter inom näringsliv och folkförsörjning.

Den 18 oktober träffas kungarna från de nordiska länderna, Finlands president samt ländernas utrikesministrar i Stockholm. Under mötet diskuteras varje lands allmänna läge.

1939-11-10
Ture Nerman åtalad

Nr 6 1939 av tidningen Trots Allt! beslagtas och chefredaktör Ture Nerman åtalas för ”smädelse mot främmande makt”. Tidningen innehåller bland annat en satirisk bild av Hitler som slaktsvin. Tryckfrihetsjuryn förklarar Nerman skyldig och han döms till tre månaders fängelse.

Ture Nerman

1939-12-01
Protester mot Segerstedt

I december insänder tre köpmän en protest mot Torgny Segerstedts arroganta och hatfyllda skrivelser mot tredje riket som publiceras i Göteborgsposten. Protestskrivelsen efterföljs av att sju redare och ett trettiotal advokater framför liknande synpunkter i Göteborgsposten. Från Lund instämmer ett sextiotal personer i protesterna, bland dessa fler a professorer och docenter.

1939-12-07
Nordiskt ministermöte i Oslo om Sovjets anfall på Finland

De danska, norska och svenska utrikesministrarna samlas i Oslo för att diskutera Sovjetunionens anfall på Finland och vad det kan medföra för det allmänna läget.

1939-12-13
En samarbetsregering bildas

Med anledning av det internationella läget bildas en samlingsregering bestående av Socialdemokraterna, Högerpartiet, Bondeförbundet och Folkpartiet. Två riksdagspartier hålls utanför regeringen, det prosovjetiska Sveriges kommunistiska parti samt Socialistiska partiet.

Under första världskriget hade Sverige fört en strikt neutralitetspolitik vilket medförde att det blev svårt att importera varor. Det blev snart brist på olja, konstgödsel och spannmål. Många svenskar svalt under dessa år och det var något samlingsregeringen inte ville skulle hända igen. Därför strävade samlingsregeringen efter självständighet och neutralitet samt bevara och bygga ut den nordiska samverkan.

Samlingsregeringen består under hela kriget

Samlingsregeringen

1940-04-01
Om verket Förklädd Gud

Film: Om verket Förklädd Gud

1940-04-09
Ytterligare en neutralitetsförklaring

Statsminister Per-Albin Hansson meddelar genom TT att den tyska regeringen riktat en framställning med uttalande förväntan, att Sverige ska förhålla sig neutralt. Den svenska regeringen svarar att den kommer att fasthålla den svenska neutralitetspolitiken.

Film: Samen Lars-Erik Roung om hur de fick information

1940-04-09
Grannländerna ockuperas

Danmark och Norge ockuperas. Danskarna blir överraskade av tyskarna. I Norge stöter tyskarna på motstånd och regeringen och Kungen lyckas att fly. Det pågår strider i Norge i två månader och allt fler flyr över gränsen till Sverige.

Film: Om flykten från Norge

1940-04-09
Tisdagsklubben

I Stockholm bildas Tisdagsklubben efter initiativ från grevinnan och författarinnan Amelie Posse. Klubben får sitt namn efter veckodagen för dess sammanträden. Det beslutas att klubben ska vara hemlig, det vill säga allmänheten har inte tillträde. Inte heller judar får bevista sammankomsterna av taktiska skäl. Det framhölls att organisationen ”skulle bli mera slagfärdig om vi kunde bevisa att det varken låg judiskt initiativ eller judiskt kapital bakom den. I all synnerhet som kampen mot antisemitismen just var en av de viktigaste punkterna på vårt program”.

Porträttbild Amelie Posse

Amelie Posse

Film: Om Brun marin och Tisdagsklubben

1940-04-22
Transitering tillåts inte!

Med anledning av uppgifter i utländsk press meddelar utrikesdepartementet, UD, att alla uppgifter om transitering av krigsmaterial genom Sverige är oriktiga och att Sveriges deklarerade neutralitet inte möjliggör vare sig genommarsch av trupper eller transitering av krigsmateriel av något slag till någon av de i kriget inblandade makterna.

1940-07-05
Inskränkningarna i transitotrafiken har bortfallit

UD meddelar att eftersom fientligheterna i Norge upphört så har inskränkningarna i transitotrafiken till och från Norge bortfallit. Alla slags varor får numera transporteras på de svenska järnvägarna i sådan trafik. Vidare uppger UD att tillstånd kommer att lämnas till genomresa för personer, tillhörande tyska krigsmakten.

Polis vaktar tyskt tåg vid Östersunds centralstation

1940-07-06
Tysk militär får använda svensk järnväg

Regeringen ger tillstånd till tysk militär att använda det svenska järnvägsnätet för att ta sig till Norge.

1940-07-31
Sång i revy censureras

Revyn Guldregn har premiär på Folkan i Stockholm. I revyn ska kupletten Den ökända hästen från Troja framföras av Karl Gerhard. Myndigheterna reagerar på kuplettens text och den stora hästen målad likt en dalahäst som rullas in på scenen. De meddelar att ”dom”, det vill säga tyskarna, inte gillar sången. Sången förbjuds att framföras.

Film: Om Karl-Gerhard och den ökända hästen från Troja

1941-06-22
Midsommarkrisen

Den 22 juli 1941 inledde Tyskland operation Barbarossa och gick till angrepp mot Sovjetunionen. Sveriges neutralitet prövades när Tyskland och Finland samma dag krävde att Sverige skulle medge en  transitering av Engelbrechtdivisionen, en fullt utrustad militär division, på järnväg mellan Norge och Finland. Detta gick emot den svenska neutraliteten. Statsminister Per Albin Hansson uppfattade att kung Gustaf V hotade att abdikera om det blev ett nej. Regeringen godkände till slut transiteringen på svensk järnväg vilket inleddes den 25 juni.

Film: Om Hans Waldemar Lindén, ung svensk blir tysk soldat

1941-08-14
"Judisk karavan. Ett getto skapas"

I den dåvarande protyska Aftonbladet publiceras Fritz H. Lönnegrens artikel Judisk karavan ”Ett getto skapas”. Lönnegren följer de tyska trupperna vid östfronten. Artikeln skildrar hur ghettot i Kovno/Kaunas skapas.

Introduktionsfilm september 1941 – 1945

1941-09-01
Judiska ansökningar om inresetillstånd ökar

Antalet judiska ansökningar om inresetillstånd ökar avsevärt. UD tar vissa dagar emot 40–50 ansökningar. En stor del beviljas utan hänsyn till tidigare krav på politiska orsaker. De beviljade inresetillstånden kan i flera fall inte utnyttjas på grund av att nazisterna inte tillåter judarna att lämna nazikontrollerat område från och med oktober 1941.

1941-10-01
Antisemitisk bokhandlare

Einar Åberg var en känd antisemit vid tiden. När Einar Åberg hyr en bokhandel på nuvarande Sergelgatan i Stockholm hänger han upp en stor skylt med texten ”Judar och halvjudar äga icke tillträde”. Många Stockholmare protesterar och Einar Åberg döms för förargelseväckande beteende.  Då byter han skylt till ”Endast svenskar äga tillträde”.

Bokhandeln driver han bara några månader, men han fortsätter hetsen mot judar. Han döms nio gånger till böter och två gånger till fängelse för antisemitism. 1948 blir han den förste som döms enligt lagen ”Hets mot folkgrupp”.

Foto på en skylt där det står

Åbergs bokhandel

Film: Om Einar Åberg

1941-10-22
UD informeras om planerade deportationer

Generalkonsul Gustaf Löwenhard i Prag meddelar utrikesdepartementet, UD, att tyskarna avser att successivt deportera samtliga judar i protektoratet Böhmen-Mähren.

1941-10-25
UD informeras om deportationer i Tyskland

Eric von Post, Sveriges legationsråd i Berlin rapporterar till utrikesdepartementet om att tyskarna deporterar judar samt att judarnas möjlighet att lämna Tyskland har försvårats.

1941-10-31
Fler rapporter från Tyskland

Arvid Richert, chef för den svenska legationen i Berlin rapporterar om att i synnerhet judar i åldern 50–70 år, men även judiska barn har transporterats bort från Berlin. Han påpekar att det inte är möjligt att fastslå vad som är syftet med dessa evakueringar, men spekulerar om att det är möjligt att de ingår i en allmän plan som syftar till att så småningom överföra kanske alla judar i tyska riket till ett lämpligt bosättningsområde österut.

1941-11-01
Arbetsutskottet för hjälp åt Polens judar

En kommitté, Arbetsutskottet för hjälp åt Polens judar, skapas inom den mosaiska församlingen i Stockholm. Kommittén sänder bland annat livsmedelspaket, kläder och medicin till judar i Polen samt lämnar kontanta bidrag till två judiska barnhem i Frankrike.

1942-02-10
Judiska flyktingar från Danmark

Regeringen diskuterar en begäran från Danmark om att Sverige, på grund av oro för framtida tyska ingripanden, ska ta emot cirka 100 judar från Danmark, huvudsakligen jordbruksarbetare och intellektuella.

1942-03-13
Tryckfrihet eller neutralitet?

Under andra världskriget driver Sveriges regering neutralitet i utrikespolitiken och de förväntar sig att massmedia ska följa samma linje. Man ber i första hand tidningarna att uttala sig försiktigt och inte stöta sig med främmande makt. Dessutom börjar de använda en lag som inte använts sedan mitten av 1800-talet för att i vissa fall kunna beslagta tidningar eller ”belägga dem med kvarstad”. Kvarstad betydde att staten tillfälligt kunde ta över rätten till vad personer ägde. Nu användes alltså lagen för att ta tidningar i beslag från utgivare.

Veckojournalen tvingas ta bort en artikel

Film: Pressen under press

1942-04-23
Ökat tryck mot tidningsredaktioner

Den statliga Pressnämnden meddelar i ett tillägg till sina redaktionella anvisningar att ”detaljerade skildringar av grymheter i samband med krig bör undvikas.”

Film: CH Hermansson berättar om transportförbud

1942-08-21
Information om gasningar i Belzec och Treblinka

På ett tåg mellan Warszawa och Berlin möter ambassadsekreterare vid Sveriges legation i Berlin Göran von Otter SS-officeren Kurt Gerstein. Gerstein har nyligen bevittnat gasningar av tusentals judar i lägren Belzec och Treblinka. Han berättar om detta för von Otter. När von Otter återkommer till beskickningen i Berlin rapporterar han omedelbart till den ställföreträdande chefen för beskickningen, Eric von Post. Vad som hände med von Otters information är fortfarande oklart.

Film: På ett tåg mellan Warszawa och Berlin

1942-08-24
UD informeras om massmord på judar

Utrikesdepartementet, UD; får en rapport från den svenska beskickningen i Berlin. Den svenske konsuln i Stettin, Yngve Vendel, har förmedlat information om att det pågår massmord på judar. Vendel, som erhållit informationen från en tysk överstelöjtnant vid namn Henning von Treschow, beskriver i detalj hur judarna gasas ihjäl. Flera regeringsmedlemmar och UD-tjänstemän läser rapporten, men UD agerar inte på något sätt. Uppgifterna lämnas utan åtgärd.

1942-09-13
Ledare i DN om "fysisk förintelse" av det judiska folket

Vad som sannolikt är den första ledaren i svensk press som klargör att syftet med nazisternas förföljelse av judarna är den fysiska förintelsen publiceras i Dagens Nyheter.

1942-10-13
"Utrotningskriget mot judarna"

Hugo Valentins artikel ”Utrotningskriget mot judarna publiceras” i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Artikeln ger för första gången i svensk press en redogörelse för hur de nazistiska förföljelserna av judarna har övergått till ett systematiskt folkmord.

Film: Samen Lars-Erik Ruong om att hjälpa flyktingar

1942-10-15
Arbetsutskottet för hjälp åt Europas judar

Hösten 1942 byter Arbetsutskottet för hjälp åt Polens judar, inom Stockholms mosaiska församling, namn till Arbetsutskottet för hjälp åt Europas judar.

1942-11-13
Överrabbin frågar UD om deportationer

Stockholms mosaiska församlings överrabbin Marcus Ehrenpreis kontaktar svenska myndigheter med uppgifter och frågor om deportationer av judar i Polen. UD vidarebefordrar dessa uppgifter till Arvid Richert som är svensk beskickningschef i Berlin. UD föreslås svara att de har hört vissa rykten, men att dessa inte har kunnat bekräftas.

1942-11-27
Svenska tidningar om deportering av norska judarna

Svenska tidningar skriver och berättar om deportationen av de norska judarna. Detta utlöser en rad protestmöten runt om i landet mot behandlingen av de norska judarna.

Film: Berättelsen om Sonja Remann

1942-12-03
Sverige vill ta emot judar från Norge

I ett telegram från statsminister Per-Albin Hansson till Arvid Richert vid svenska beskickningen i Berlin ombeds han att framföra att Sverige är intresserat av att ta emot de judar som fortfarande finns kvar i Norge, om de hotas av deportering.

1942-12-31
Deportation av norska judarna upprörde mest

Dagens Nyheter publicerar en opinionsundersökning som visar att den händelse som gjort starkast intryck på det svenska folket är deportationen av de norska judarna.

Foto på artikel ur dagens nyheter med rubriken

Ur DN

1943-02-20
Judiska barns räddning

I februari bildas en kommitté för judiska barns räddning. Kommittén ska samla in pengar för att hjälpa olika judiska organisationer i Europa att överföra judiska barn i Europa till Palestina. Kommittén stöds av de mosaiska församlingarna i Göteborg, Malmö, Norrköping och Stockholm.

1943-04-01
Räddade i sista sekunden

I mitten av februari 1943 får den svenska regeringen plötsligt ett meddelande från Tyskland. Sverige har sex veckor eller fram till den 1/4 på sig att kontakta och få hem alla svenska medborgare av judisk börd från kontinenten. De två sista veckorna i mars lovar Tyskland att lämna en tillfällig amnesti men de svenska judar som därefter är kvar kommer att behandlas som andra judar. Och vid denna tid vet den svenska staten vad som händer med andra judar så man gör nu allt för att få ut så många människor som möjligt och sträcker ”svenska medborgare” till att gälla även f.d. svenska medborgare, barn till f.d. svenska medborgare och i något fall även f.d. fru till svensk medborgare. Efter att under trettiotalet ha förhalat flyktingfrågan har den svenska regeringen börjat förstå att tiden är knapp. Det är den första av de svenska räddningsaktionerna.

1943-05-18
Finland anhåller om inresetillstånd för judar

Finland anhåller om inresetillstånd för 14 judar. Regeringen bifaller, men framhåller att det inte är önskvärt med ett större antal.

1943-05-31
Sverige genomför en "zigenarinventering"

Socialstyrelsen och polisen genomför en ”zigenarinventering” som registrerar 453 romer i landet. Samtidigt påbörjas en rasbiologisk undersökning av Sveriges ”tattare” inför en planerad ”tattarinventering”.

1943-08-01
Uppgifter om "ras- och trostillhörighet" publiceras inte längre

Socialstyrelsen slutar att publicera uppgifter om flyktingars ras- och trostillhörighet i offentliga publikationer.

1943-08-05
Transittrafik stoppas

Den tyska transittrafiken av tyska soldater genom Sverige stoppas, efter att ha pågått i omkring i tre år.

1943-10-02
Alla danska judar är välkomna till Sverige

När den svenska regeringen fick veta att de danska judarna skulle deporteras gick utrikesministern Christian Günther omedelbart ut i radio och meddelade att alla judar från Danmark är välkomna till Sverige.

7000 danska judar flyr över Öresund till Sverige. Danska och svenska fiskare hjälper människorna fly undan nazisterna. Omkring 500 judar blir kvar i Danmark och deporterades till koncentrationslägret Theresienstadt.

Film: Nils Pålsson vittnesmål

Film: Jenny Finders vittnesmål

1943-10-12
Hjälp Danmarks judar!

Mosaiska församlingens i Stockholm och dess flyktingsektion håller ett upprop för att hjälpa Danmarks judar. I uppropet betonas att de danska flyktingarna kommit till Sverige mer eller mindre utblottade och att trots att den svenska staten redan visat en storslagen hjälpverksamhet kommer hjälp att bli nödvändig under en avsevärd tid framåt.

1943-12-01
Försök att hindra deportering av norska studenter

Regeringen riktar en enträgen hemställan till den tyska regeringen att inställa åtgärderna mot lärare och studenter vid Oslo universitet. Reaktionen från tysk sida är skarpt avvisande. Över 600 studenter från Oslo universitet deporteras vid årsskiftet till Tyskland.

1944-03-19
Svenskt hjälparbete i Budapest

Den 19 mars 1944 intar nazityskland Budapest. Ganska direkt börjar den svenska legationssekreteraren i Budapest, Per Anger att skriva ut svenska skyddspass till judar i staden. Detta med fara för sitt eget liv.

Film: Om Per Anger

1944-03-28
UD om bistånd till Ungern

Utrikesdepartementet, UD, telegraferar till svenska beskickningen i Budapest och begär yttrande om möjligheterna att ge bistånd åt de ungerska judarna.

1944-03-31
UD ger visum till judar med släkt i Sverige

Svenska utrikesdepartementet, UD, telegraferar till legationen i Budapest att den kan utfärda tremånaders visum för samtliga judar vars släktingar i Sverige bett om beskickningens bistånd.

1944-04-05
War Refugee Board planerar hjälpaktioner

Iver C. Olsen företrädare för War Refugee Board (WRB) i Sverige planerar med UD:s tillåtelse att evakuera judar från Constanza i Rumänien till Turkiet med det svenska transportfartyget Bardaland. Projektet misslyckas på grund av tyskt motstånd.

1944-04-15
Nya försök att skydda ungerska judar

Utrikesdepartementet, UD, frågar legationen i Budapest om den anser att svenskt medborgarskap tilldelat till ett mycket begränsat antal ungerska judar skulle respekteras och vara av avgörande betydelse för deras räddning.